Empowerment: en metod i skolutbyten

På SMUL-konferensen som inföll i Stockholm 4-5 maj höll eleven Ellinor Rask och läraren Lennart Frändén i ett seminarium med fokus på empowerment som metod i transnationella elevutbyten. Här delar de med sig av sina egna erfarenheter.

I denna reportageserie har vi tidigare följt de la Gardiegymnasiet i Lidköping under deras SMUL-utbyte med Zambia. Vi har fått veta att de bland annat arbetat med empowerment som metod genom hela utbytet med alla elever och lärare. Läs här om deras erfarenheter av detta.

”Att kunna växa och utvecklas med Empowerment som metod i ett transnationellt elevutbyte”


Tron på människor förmåga
Ellinor inleder seminariet med att förklara att ordet empowerment betyder ”to be able to” (att vara förmögen att). Hon berättar att med empowerment är det viktigt att individen tar kommando och inte väntar på att den ska få tillåtelse att ta för sig. På så sätt fördelas makten och kontrollen över individens egna liv ökar. Detta gör att individen också måste öka sitt ansvarstagande. I empowermentperspektivet är tron på människors förmåga och möjligheter centrala.

Man känner sig viktig
Ellinor förstod inte först vad empowerment betydde utan var tvungen att först se hur de arbetade och sätta ihop det med hur de arbetade med själva ordet. Hon kände ganska fort att det öppnades dörrar som inte öppnades i vanliga utbyten. Ett exempel hon gav var från det första tillfället som hon träffade deras kontaktpersonen från Zambia. Då åkte Ellinor med en lärare för att möta honom på tåget. Vid ett tillfälle kunde inte läraren vara med och då fick Ellinor ta ansvar för att personen hade de uppgifter han behövde och kunde ta sig till de platser han skulle vara på. ”Det gjorde självklart att man kände sig viktig”, säger Ellinor.

() ellinor
Ellinor Rask

Ellinor har varit med på många olika skolutbyten förut och tycker att hon kan se skillnad på hur andra utbyten fungerade i jämförelse med Zambia- projektet. Det vanligaste är enligt Ellinor att lärarrollen lätt blir reseledarrollen. Läraren tar ansvaret att fixa biljetter, destination och aktiviteter medan eleverna inte behöver ta något ansvar för att resan ska bli av och vad som ska hända. Men i Zambia-projektet har eleverna och lärarna delat på ansvaret.

Ellinor menar att man får ut mycket mer av ett utbyte om man använder sig av empowerment. Hon tar elevrådet som exempel. I ett elevråd får elever säga vad de tycker men det är ändå tillslut rektorn som styr skolan. I empowerment måste man se sin egen delaktighet och föra processen framåt. ”Man behöver inte ens fråga utan man kan gå in och se att det här behövs göras. Jag kanske behöver fixa en PowerPoint presentation till imorgon och läraren ska inte behöva säga det utan man ska själv se processen, se hur mycket arbete det ligger bakom allting och också då förstå att man måste gå in ibland och göra vissa saker”, säger Ellinor.

Lärare och elever kan bidra lika mycket
Vidare konstaterar Ellinor att alla människor inte är lika, att olika elever och lärare har olika kunskaper. Men det viktiga är att lärare och elever kan bidra lika mycket. ”Vi var en av dem som förde processen framåt och tog ansvar för att det blev som det blev. Elever kan gå in mer än i vanliga utbyten idag.” När man arbetar med empowerment behövs väldigt mycket tid. Tid för att prata, ha möten. Där får man kunskapen som man inte får om man göra på det vanliga sättet, där läraren bestämmer. Ellinor avslutar med att berätta om hur lärarna fick en helt annan roll. Att en lärare kunde vara både deltagare och lita på sina elever att det blir lika bra när dom gör det. ”Den kunskapen vi har fått den är faktiskt unik," säger Ellinor.

Lärare får vara deltagare
Lennart Frändén är lärare och var med på samma utbyte som Ellinor. Det var när han för några år sedan gick en utbildning som handlade om empowerment som han fick upp ögonen för att det finns ett verktyg för hur man delar på ansvaret. Detta var något som han funderat över och varit med om mycket förut i arbetet med grupper men inte tidigare haft ett ord på. Trots att Lennart har arbetat med ungdomar och utbyten under flera år har han aldrig varit med om en grupp som har gått så långt som Zambiagruppen. Vanligtvis efter ett utbyte brukar han känna sig helt slut men efter detta utbyte fick han direkt lust att göra det igen. Det tror han grundar sig i att man har delat på ansvaret så mycket och att han som ledare får uppleva så mycket annat genom att vara deltagare ibland.

() lennart
Lennart Frändén

Det som är bra med empowerment, enligt Lennart, är att många tar ansvar både för framgång och för bakslag. ”Lärarna är i en läroprocess ihop med eleverna, det ger också kraft”, menar Lennart. Han menar att det vanligaste felet som lärare gör är att man inte släpper ansvaret fullt ut. Ibland kan det vara bra när man gör små misstag, eftersom man lär då också. ”Man blir inte passiv lyssnare utan man blir ägare och odlare av sin egen kraft”, säger Lennart.

Ingredienserna i empowerment:

1. Många bär gemensamt ansvar för bakslag och framgång
2. Att lära tillsammans är en mycket inspirerande känsla
3. Alla projekt har tre delar där empowerment ingår: förberedelse, genomförande, utvärdering
4. Den lärande processen mot målet är lika viktig som slutprodukten
5. Ett utbyte ger unika möjligheter till att arbeta med empowerment utifrån ett salutogent synsätt där kunskapen kan bli begriplig, hanterbar och meningsfull
6. Det är i de goda mötena som empowerment får kraft att växa
7. Ledaren måste vara förberedd och flexibel

”Jag har jobbat oerhört länge med grupper och resor och nu har jag hittat en metod som funkar! Det här något helt annat”, avslutar Lennart.

 

Har du någon kommentar på reportaget eller en egen internationell erfarenhet du vill berätta om för andra? Kontakta Erika: erika.eckeskog@ciu.se, 08-440 87 92