Palmcrantzgymnasiet: förebildsskola i internationalisering

När CIU besökte Palmcrantzskolan i Östersund fick vi träffa läraren Martha Stalby samt eleverna Linnea och Sandra som alla varit med om en rad olika internationaliseringsprojekt på skolan.

På Palmcrantzskolan i Östersund arbetar man aktivt med internationalisering. CIU har träffat tre personer som alla låtit sig inspireras av temat genom olika utbyten, eget projektarbete och videokonferenser.

"Det behöver nog inte vara så märkvärdigt för att det ska vara en upplevelse"

Martha Stalby är inte bara språklärare (tyska och engelska) utan även en av de två internationella samordnare som gymnasiet har. Hon har varit involverad i många av skolans utbyten som oftast byggt på ömsesidighet samt även genomfört en rad skolresor.

Vilken är den viktigaste skillnaden mellan skolresor och skolutbyten?
”Du får så oerhört mycket mer i ett utbyte som du aldrig kommer åt som privatperson annars. Du får kultur, du får en inblick i den normala vardagen – något helt unikt, du får kontakter, ja du får allt som du aldrig kan få om du åker på en vanlig skolresa, även om det också ger saker. Du växer på helt andra sätt.”

Under nästan alla skolutbyten har kontakt med värdskolan skett genom personliga kontakter. Martha anser att det är viktigt att ha ett internationellt nät kring sig, vilket i sin tur borgar för att skolutbyten blir verkliga. Genom utbyten behöver man inte heller bara ha fokus på språk utan andra ämnen såsom fred, kultur och gemenskap dyker naturligt upp i en utbytesmiljö.



Martha Stalby

Marthas råd till lärare som är nya på området är att ta hjälp från någon som har gjort utbyten tidigare. Genom det kan man få mycket hjälp. Ett annat råd är också att inte ge vika när det blir tufft, för det blir det, men det är alltid värt det i slutändan. ”Det är oerhört jobbigt, det ska man veta. Det finns inga ramar. Man lägger alltid ner mer tid än man har utrymme för i sin tjänst”, säger hon.

Vad är drivkraften som får dig att vilja fortsätta jobba med skolutbyten?
”Jag tycker det är både roligt och enormt viktigt. Men efter 30 år har jag valt att låta kollegor som visat intresse ta över en del av uppgifterna. En annan drivkraft är att se elevernas utveckling. Elever tror oftast att de inte är tillräckligt bra på språk innan. När jag får en elev att inse att den behöver det här och kommer tillbaks och känner att den har vuxit så är det ett enda lyckorus bara! Det är drivkraften!”

Marthas utbyten har inspirerat andra lärare än språklärare att deltaga i utbyten. "Alla program kan använda engelskan som arbetsredskap och göra utbyten med olika länder. Ett sådant utbyte har skolan med Polen sedan flera år och ett nytt har påbörjats med en skola i Berlin/Tyskland".

Känner du själv att du utvecklas genom varje utbyte?
”Ja självklart! Även om jag nu har varit i Berlin så oerhört många gånger så är det olika saker du ser och gör. Det är ju alltid nya människor med nya förväntningar. Man utvecklas hela tiden. Annars skulle jag inte göra det, absolut inte.”


Elever utanför Palmcrantzskolan

Hur ser du som lärare att eleverna utvecklas?
”Alla utvecklas! Man klarar saker som man kanske inte trodde sig om. Man klarar att vara med andra människor, att bo med andra, resa med andra, och givetvis lär man sig mycket även ämnesmässigt.” I efterhand tar man på skolan tillvara på utbytet genom t.ex. redovisningar, filmer, dramatiseringar, broschyrer och bildspel på nätet som andra skolor kan använda. Martha ser gärna att man delar med sig så mycket som möjligt för att sprida kunskapen och försöka locka andra.

På vilka andra sätt tycker du att man kan jobba med internationalisering i skolan, förutom utbyten?
”Jag tycker inte att utbyten behöver vara bara kroppsliga utbyten. Utan vi har utbyten också genom att använda våra datorer. Vi har även haft videokonferens med Sicilien. Bland de program som har praktik gör några elever en del av den i Spanien, andra i Italien. Internationalisering ska användas som en del av utbildningen”.

Hur inspirerar man andra att jobba med internationalisering?
”Som internationaliseringsansvarig får man se till att snappa upp idéer och puffa för det som dyker upp. Inom arbetslaget sprider vi mycket information också. Ser vi något som vi tror är något för till exempel naturvetare, då skickar vi ju det till dem. Vi försöker på det sättet att genomsyra verksamheten.”

Martha påpekar att det är viktigt att det finns ansvariga för området internationalisering på skolan så att det finns några som kan göra grovjobbet: ”för det är ett evinnerligt arbete med ifyllandes av blanketter och annat som inte görs annars och det är ju också viktigt!”, avslutar Martha.

Två elever - många utbyten
Efter en stund dyker eleverna Sandra Olofsson och Linnea Krylén upp. Sandra läser Musik/Natur och Linnea bild och form. Sandra har varit på två utbyten; ett i Tyskland och ett i Polen. Linnea har varit på samma utbyte som Sandra i Berlin och fick jättefin kontakt med familjen där så hon åkte iväg på ett utbyte till på egen hand.


Sandra Olofsson och Linnea Krylén

Linnea tyckte det var lika roligt att vara iväg som att ha besök eftersom hennes kompis tyckte att allt var så spännande i Sverige. Hon hade t.ex. aldrig sett snö så det första hon gjorde när hon kom ut ur bilen var att ta kort på en snöhög utanför huset. ”Det var då jag förstod att det behöver nog inte va så märkvärdigt för att det ska va en upplevelse”, säger Linnea.

Sandra håller med och fyller i att: ”det man lär sig på sådana här resor det är ju sådant som man inte kan lära sig i skolan. Bara det med språket, vi lärde oss mer än vi någonsin hade lärt oss i skolan. Och så kultur, att få se hur dom bor och lever, vad dem har för värderingar och syn på saker och ting.”


Sandra

Innan tyskarna kom till Östersund gjorde eleverna en film som en slags förberedelse som de skickade till Tyskland och till Östersunds kommun som varit med och stöttat utbytet. På så vis kunde man också sprida kunskapen om utbytet vidare till andra.

För Sandra och Linnea fanns det aldrig någon tvekan att åka med på utbytet, men en viss nervositet infann sig när de fattade att de verkligen skulle åka. ”Man lär ju känna varandra på ett speciellt sätt när man åker iväg på sånt här”, säger Sandra. Hon tycker även att hon hade nytta i Polen av att hon hade varit på utbytet i Tyskland innan eftersom hon hade mer rutin andra gången. ”Man vet ju saker då som man inte visste förut. Att man kan ha med sig presenter till exempel”.

Elevinitiativ och ämnesintegrering
Sandra har dessutom gjort ett eget projektarbete. Tillsammans med en klasskompis har hon varit i Ryssland på ett barnhem och gjort en dokumentär. De fick följa med organisationen Hoppets stjärna i Finland som hade kontakter där. Nu ska de vara med i en filmtävling samt visa upp den i olika sammanhang.

Innan Sandra åkte till Ryssland kände hon en helt annan trygghet på grund av den erfarenhet hon hade från tidigare utbyten. Hon visste hur hon skulle förbereda sig. ”Man törs så mycket mer och man vågar utsätta sig för det. Ett utbyte är ju tryggt ändå för man har ju alltid någon att vända sig till”.

Martha förklarar att man med internationalisering försöker att integrera det i skolarbetet – att göra det till en del av kursen. Detta för att eleverna inte ska behöva lägga ner hela sin fritid på sina projekt. Linnea har till exempel fått tillgodoräkna sig de brev hon skrivit till sin tyska kompis i grammatik.


Linnea

På frågan om de skulle rekommendera andra elever att åka på utbyte svarar båda i mun på varandra: ”Absolut! Det finns ingenting som får dig att växa så mycket som ett utbyte.”

Både Linnea och Sandra planerar att åka på fler utbyten. Sandra är bland annat intresserad av en folkhögskola som gör utbyten med Afrika. Linnea har så bra kontakt med sin kompis i Tyskland att hon säkerligen kommer åka tillbaka dit flera gånger men hon är även intresserad av åka till andra länder.

Inspiration och trygghet
Båda känner att de har lärt sig otroligt mycket av sina utbyten. De märker också att andra blir inspirerade av deras resor. När Sandra åkte på utbytet till Polen kände hon sig tryggare och kunde ge tips och råd till andra som inte hade varit på utbyte förut. Linnea kände att hon tog för sig mer den andra gången hon åkte till Tyskland. Båda tycker att de nu har lättare att lära sig språk och har ett större intresse av att lära sig mer om andra länder. De har även lärt känna sina klasskompisar på ett annat sätt. ”Man tror att man känner folk men det gör man inte. Man känner inte någon förrän man har delat tågkupé tillsammans!”, säger Linnea.

Ingenting är omöjligt
Några exempel på vad elever på Palmcrantzskolan varit med om i arbetet med internationalisering är: möjligheten att göra ett EU-anpassat språkprov (ZD=Zertifikat Deutsch), videokonferenser på tyska med elever från Övertorneå och Messina, utbyten på andra språk med Norge, Spanien, Italien, Frankrike och Polen. Och mycket mer är på gång. Internationalisering är ett tema som uppenbarligen får eleverna att växa. ”Ingenting är omöjligt, man klarar allt!” avslutar Sandra.

 

Om du har några synpunkter på reportaget eller en egen erfarenhet du vill dela med dig av, kontakta: erika.eckeskog@ciu.se, 08-440 87 92