Vänsterpartiet
Läroplanerna har satt höga mål för skolans internationalisering. På uppdrag av CIU har journalisten Anders Lönegård intervjuat samtliga riksdagspartier om deras syn på vad internationalisering innebär för skolan.

Britt-Marie Danestig, riksdagsledamot för vänsterpartiet. Född 1940, boende i Linköping. Ett allmänt internationellt intresse har funnits med allt sedan uppväxten under efterkrigstiden.
Vänsterpartiet
Britt-Marie Danestig, förste vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Läroplanerna har höga mål om skolans internationalisering. Vad tycker du om det?
”Vi har en utmärkt läroplan där internationaliseringen är ett av många mål som ska nås, men som tyvärr inte alla skolor lever upp till. Det är viktigt att skolans internationalisering ses ur ett mainstreamperspektiv som genomsyrar verksamheten i stort. En sak som kan bli mycket bättre är att ta tillvara på den erfarenhet och resurs som människor med en annan kulturell bakgrund har i vårt mångkulturella Sverige.”
Är skolutbyten en bra metod?
”Att studenter får erfarenhet av andra kulturer är viktigt. Spännande att vidga vyerna med att exempelvis förlägga delar av utbildningen utomlands. Ger ett klart mervärde. Dessutom klart intressant ur ett större perspektiv. Ett väl fungerande skolutbyte kan också långsiktigt ses som en del av en fredsskapande process.”
Ett tiotal gymnasieskolor har som pilotskolor fått dela på ett antal miljoner för skolutbyte med utvecklingsländer. Hur viktiga är extra resurser för ett ökat skolutbyte?
”Svårigheten med skolutbyte är oftast kostnaden. Stipendier och bidrag underlättar givetvis när inte skolans egna ekonomi räcker. Samtidigt måste det nog tillföras mer resurser för att skolutbyten ska komma fler till del, och jag ställer mig inte helt avvisande till att vissa resurser öronmärks.”
EU har tydligt markerar vikten av ett livslångt lärande. Var står Sverige när det gäller det livslånga lärandet?
”Sverige är ett föregångsland, inte minst i vuxenutbildning samt folkbildning i exempelvis studieförbund. Det finns dessutom många bra exempel på projekt och internationellt samarbete mellan folkhögskolor, högskolor och universitet.”
Dagens ungdomar blir allt mer globaliserade. Möjligheten till arbete, studier och att resa över världen ökar för varje år. Behövs det en strategi för ungdomars internationalisering?
”Ja, jag tror att en strategi kan behövas, inte minst då det gäller skolans roll. Alla goda krafter måste samverka. Det kan gälla verksamheter som Den globala skolan eller exempelvis läromedelsproduktion för att belysa orättvisor i världen”
