Svenska/spanska bokstäver på stenar

Ida Viola berättar

Ida Viola från Svedala har varit deltagare i SWY utbytet till Costa Rica 2005. Här delar hon med sig av sina erfarenheter och upplevelser av San Jerónimo (CR) och Sandviken (Sv) samt reflekterar över sin identitet och vardag. En mycket spännande och givande läsning!

"Genom att förflytta mig rent fysiskt hände mycket med mig psykiskt. Jag befann mig i en helt ny situation, i en ny grupp, på en ny plats, delvis med en ny identitet. Jag var inte Ida från Svedala som går på fotboll, hänger med kompisarna och pojkvännen på Möllan i Malmö, är intresserad av jämställdhetsarbete, läser mycket och allt annat som skapar min identitet. Nu var jag SWY-deltagare som bodde med Natalia hos Dona Martina och jobbade på skolans skolgård, gick på utflykter i bergen och hängde i Anna och Victors hus med gruppen.

Costa Rica fasen

Jag har en livsfilosofi som går ut på att jag ser jaget som en ekvation. Varje händelse, varje val, varje situation är som en summa i din ekvation och du är den som var. I och med utbytet hade en stor summa lagts till min ekvation produkten för tillfället visar. Jaget ändras alltså hela tiden och du kommer aldrig att gå tillbaka och vara den du en gång var.

Dagarna flöt på i San Jerónimo och jag trivdes bra i min nya verklighet. Det var här jag var nu och jag saknade inte livet hemma. Sverige verkade överhuvudtaget inte finnas och jag kunde inte längre relatera till det som det inte var så länge sedan lämnade. Känslan var skrämmande och överväldigande.

Nya insikter

När jag varit utan vardagen hemma så länge kan jag plötsligt nu när jag är tillbaka se den på ett annat sätt, se strukturer i grupper som kompisgäng och annat som jag innan inte la märke till. Jag har lärt känna mig och mitt beteende bättre och hoppas kunna använda mina insikter till att bli en bättre människa med bättre beteende i framtida situationer. Nu är också ett bra tillfälle att ifrågasätta vardagen innan jag kommer in i rutinerna igen.

Utbytet har även inneburit en yttre resa. En chans att uppleva en helt annan vardag. Genom att se en annan vardag har jag kunnat ifrågasätta min egen. Vilka lärdomar kan jag dra, vilka saker är bra och vill jag bevara.

Sverigefasen

Jag är glad att jag har fått vara med om detta och kommer helt klart hålla kontakten med min värdfamilj i Sandviken. Jag hade längtat efter att visa våra hus som efter att växt upp i de, i mina ögon, fruktansvärda gallerförsedda betongklumparna i San José torde pittoreska stugor och maffiga villor imponera stort. Beundran uteblev men istället hördes hela tiden berömmet över svenska bilister som stannar vid övergångsställena. Man kan bara gå ut så stannar de. Helt fantastiskt. Man blir inte överkörd. Och det är bra, men jag hade inte tänkt så mycket på det. En av programmets fördelar är att genom att ha människor med sig i sitt eget land blir du själv visad fördelar som du aldrig har lagt märke till.

Costaricanska vs svenska värderingar

Deras värderingar är självklara för dem och mina för mig. Men vem säger att just jag och i förlängningen västvärlden har rätt? Västvärlden är ofta snabba på att basunera ut sina värderingar och kräva av andra att överge sina. Men om vi hade blivit utsatta för samma saker hade vi vägrat. ”Vi” kanske skulle lyssna lite mer på ”dem” och sen komma fram tillsammans var alla vi står.

Sammanfattningsvis

Programmet kommer att finnas med i min ekvation för alltid och påverka framtida val. Jag är väldigt glad och tacksam över att jag blev utvald och fick förtroendet att åka och hoppas att jag har uppfyllt min del av kontraktet."